Fredag

Tvättar rosa. Minibabykläder alltså. Det ryktas att lilltösen ska checka ut från BB idag.
Varit ute och gått med stavarna en timme. Duggregn men skönt ändå. Och ännu skönare efteråt förstås.
Och så är det bara resten av dagen kvar. Barnen slutar tidigt idag och sedan lär det visst vara balett och disco x 2 på gång. Själv får jag inte glömma bokklubben. Denhär gången får jag nog mest vara åhörare (även om jag i regel kan vara ganska glappkäftad ändå) eftersom jag inte läst böckerna som som ska diskuteras.
Dagens kolumn i ÖT om Den dumma hemmamamman, skriven av Sofia Grankull var förresten väldigt bra. Spot on.

Torsdag

Trött morgon för samtliga i familjen. Förde yngsta dottern till förskolan och tog en sväng via Retro. Köpte en gammal köttkvarn (!) från Husqvarna. (Ja det stavas så, iallafall på gamla köttkvarnar). Lovar att inte använda den i praktiken men den var väldigt dekorativ faktiskt. Vet en och annan som kommer att himla med ögonen dock. Men 5 euro kunde den ju vara värd.
Snabblunch (mikromat) och sedan med pappa till mammas grav. Hade med blommor och tände ett gravljus. Vackert och så fruktansvärt sorgligt. Men med oss är hon ju fortfarande och jag är helt övertygad om att hon vet att hon blivit mormor igen.
Därefter till villan för att kolla läget. Allt under kontroll men mycket kvar att göra inför vintern. (lätt stresskänsla).
Och allt detta innan kl 14. Ja och så har jag tvättat och tumlat, diskmaskinen snurrar för fullt, handlat.

- Klappar mig själv på huvudet.-

Nu torde de äldsta ätteläggen snart komma hem och sedan ska jag hämta förskolebarnet.
Och kanske hinna med en loppisrunda ännu idag. Samt läsa ut biografin om Birgitta Ara.

Fotnot: Bilden är från i somras men flera av blommarna på bilden, blommar faktiskt ännu på villan. Och det i slutet av oktober...

4 dagar gammal

Ett pyttelitet huvud med massor av mörkt hår. Silkesmjukt att smeka.
Idag har jag fått träffa systerdottern för första gången. Kärlek vid första ögonkastet.
Tänk att man glömmer hur små de faktiskt är nyfödingarna.

Här är ett skäl

Vem kan motstå dessa?! Strunt samma huruvida de är gamla på riktigt eller inte. (Det är de sannolikt inte)

Blåbärsmuffins är ett annat tungt vägande skäl.
Och att bli tilltalad love och darling av kassatanterna på Marks and Spencer.
Och ekorrarna i Kensington Gardens som gillar att bli matade.
Och gemene man är vänlig, artig och har alltid ett sorry till hands.

I´ll be back soon

Min nya kompis

Reminder to self

Precis såhär ska de se ut. Och de ska sås tidigt på säsongen, inte på sensommaren.

Less is more

Friskluftad

Marknad i stan

Höstdagar. Marknad i stan. Fudge. Soligt och krispigt kallt i luften på mornarna. Löv i guldgult och rött.
Hösten har visat sig från sin finaste sida de senaste dagarna och humöret blir genast bättre.
Familjehälsan börjar återvända och det är höstlov.
Spontan lunchdate på After8 med mammalediga kollegor. Skratt.
Litet lövräfs och vindsröj. Drömmen och visionen om att råvinden skulle kunna förvandlas till något riktigt fint någon gång framöver.

Lysande

Mockarutor

Och det slår mig när vi stökar på där i köket 3 "kvinns" att dethär har jag ju varit med om tidigare. För rätt så många år sedan.
Och jag är helt övertygad att mamma ser oss där i sin himmel och ler, nöjd med det hon ser.

På Birgitta-dagen

Besvikelse

Det är så man skulle ha lust att gråta.
Till helgen har Heidi sin examensfest. Det är länge sedan vi sågs och jag blev så glad när inbjudan kom. Hotellrummet bokat, barnvakt och logistiken runtikring fixad (behövs när man har 3 barn) och så smäller det till i ryggen igen. Har ett diskbråck långt ner i ländryggen som ibland gör sig påmint och ger utstrålande smärtor även i benen (och ibland i armarna).
Själva festen skulle jag gladeligen gå på och det skulle nog gå bra (om jag lämnade de högklackade hemma) men det är resan till och från Åbo som jag nog inte klarar i dethär tillståndet.
Så jag vet inte. Hjärtat vill en sak och förståndet säger en annan.

Tillika känner jag pressen att jag borde vara i skick när det så småningom bär iväg till London.

Pörkenäs

Kvinnoweekend på Pörkenäs.

Ett dygn där man ställer sig vid sidan om det ständigt pågående ekorrhjulet.

Ett dygn att komma ifatt, att höra vad man själv tänker som mamma brukade säga.

Ett dygn att låta både glädjen men också sorgen komma fram.

Ett dygn att dela och dela med sig.

Ett dygn att möta både sig själv och andra.